Lussekatter

Glad Lucia! Helgonet Lucia firas idag, men firandet har ingenting med hennes liv att göra. Hur kommer det sig att vi firar Lucia, då? Så här skriver Nordiska museet:

"Du förknippar antagligen lucia och luciatåg med en vitklädd gestalt med ljuskrona som högtidligt skrider fram, åtföljd av tärnor, stjärngossar och möjligen någon tomte. De har tända ljus i händerna och sjunger jul- och luciasånger innan de tågar ut samma väg som de kom in. 

[...]

Det här luciafirandet blev vanligt först på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige med en brokig bakgrund med flera influenser. 

[...]

I den svenska katolska kalendern, fanns Lucia som en helgondag den 13 december fram till 1500-talet. I bondesamhället förknippades lucianatten, årets längsta natt, mest med farligheter och övernaturliga väsen. Luciadagen gav även möjlighet att förutspå det kommande året.

I folklig tradition förknippades namnet genom ljudlikheten också emellanåt med Lucifer, Djävulen själv. I norra Sverige finns till exempel sägner (som finns bevarade i Nordiska museets samlingar) som berättar att Lucia var en bergfru som på lucianatten anförde de övernaturliga väsen som var i rörelse.

Från 1700-talet är Lucia vitklädd

I de högre stånden fanns det dock under 1700- och 1800-talen ett firande som i viss mån liknar vår tids. Det äldsta belägget för en vitklädd lucia som uppvaktar på morgonen är från år 1764 på Horns, ett högreståndsboställe i Västergötland. Denna lucia hade änglavingar och bar ljusstakar i händerna.

Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från 1800-talets Västsverige där Luciadagen var en festdag.

[...]

1800-tal: Utspökade ungdomar går lussegång i byarna och tigger mat och dryck. Lussebruden beskrivs ofta som ful och lösaktig.

1820-tal: Den första kända lucia med ljus i håret – en dräng i Skinnskattebergs herrgård Västmanland.

1800-talets mitt: Luciafirandet sprider sig från Västsverige främst i högreståndsmiljöer.

1892: Luciafirandet startar på Skansen i Stockholm för att visa upp lokala traditioner från Västsverige.

1800-talets slut: Luciafirandet sprids till Finland.

1928: Lucia blir en medial tävling anordnad av Stockholms Dagblad. Tärnor, stjärngossar och tomtar deltar.

1944: Luciatraditionen sprids till Danmark som en tyst protest mot den tyska ockupationen.

1950-tal: Luciafirandet blir allmänt i Sverige och sprids till Norge."

Dagens recept är lussekatter! Varför äter vi lussekatter? Nordiska museet förklarar: 

"I Holland och norra Tyskland finns ett jäst sött julbröd av vete kallat duivekater, som troligen exporterades till Göteborg av holländare på 1600-talet. På svenska lät det som 'dyvelskatter', 'djävulskatter'. Troligen har ordet varken med katter eller djävlar att göra. När bullarna knöts till den 13 december bytte de namn till lussekatter. Idag är S-formen vanligast. Saffranet började användas i slutet av 1800-talet." 

Efter många försök och olika recept har jag lyckats med nääästan perfekta lussekatter. Det enda som fattas är den släta ytan på vanliga lussekatter. 

Men saftiga och goa e de!

Jag utgick från MatSaras recept. MatSara varnar:

"Degen här är precis som annan glutenfri deg väldigt viktigt att man arbetar försiktigt med. Degen ska inte hårt knådas efter jäsning, mjölet för utbakning ska som lättats bara vändas ner i degen. Var försiktigt med degen. Arbeta inte ut luften som uppstått vid jäsning." 

Lussekatter 

Mängd: 8 st medium-stora, ca 690 g, ca 775 g deg

Ingredienser:

75 g Naturli' Ekologisk Vegan Block 

2 1/2 dl Valio Oddlygood Oat Drink Gluten Free 

1 g malen saffran

1 tsk malen kardemumma 

25 g färsk jäst för söta degar

2 g malen psyllium 

1/2 tsk bakpulver 

1 tsk xantangummi

55 g majsstärkelse

120 g majsmjöl

160 g rismjöl

1 krm salt

100 g agavesirap 

3 msk vatten 

16 russin 

Valio Oddlygood Oat Drink Gluten Free 

Instruktioner:

Värm en spisplatta på medelvärme. Häll smör i en kastrull. Smält. Blanda i havremjölk, saffran och kardemumma. Låt bli fingervarmt, 37 grader. Ta bort kastrullen. Smula ner jästen. Rör om så den löses upp. Vispa med elvisp med degkrokar på hög hastighet. Tillsätt psyllium lite i taget. Låt svälla i 10 minuter. Blanda bakpulver, xantangummi, majsstärkelse, majsmjöl och rismjöl i en skål. Blanda salt, agavesirap och vatten i en annan skål. Vispa jäst-mjölken med elvisp med degkrokar på hög hastighet i 1-2 minuter. Häll i sirapsvattnet. Vispa på hög hastighet i 1 minut. Tillsätt mjölblandningen lite i taget under omrörning tills allt är inblandat. Vispa på hög hastighet i 3-4 minuter. Häll degen i skål. Täck med duk. Låt jäsa i 1 1/2 timme. Mjöla yta med rismjöl. Mjöla händer och deg men knåda inte in rismjölet. Forma försiktigt lussekatter. Platta försiktigt till ytan så de blir mer släta. Tryck in russin. Lägg bakplåtspapper på två bakplåtar. Lägg på lussekatter. Täck med duk. Låt jäsa i 1 timme. Sätt ugnen på 225 grader. Putta till de så de blir mindre platta och lite högre. Pensla med havremjölk. Grädda mitt i ugnen i 9-10 minuter. Låt svalna i 15-20 minuter. Servera varmt.

Förvaring: Förvara lufttätt.

K'an bɛn!